på väget är påväg






jag gillar inte ordning. en enda ordning är listor. jag gillar listor. och att packa. på väg. pågående. förstår det aldrig, pågåendet. påminnnelsen om påminnelsen.
är så nyfiken på resten! sommar.


typ en håkanlåt.

doftminnen, söta. och sånt.











på tiden i tiden






trots att artyfolket måste ha ett namn som "recykle design"



kan vi bara tycka om SWOPtrenderna.






klä ut sig är inte pinsamt om man är två









-hej mig själv! nu har jag en liten plan för dig idag när du är hemma och tycker synd om dig själv. ring csn! har du redan gjort det? bra! ta en lagom pantningspromenad när du erövrat petflaskornas berg och skapat fred mellan det och alla tidningar som RASAR (alltså vitisgt. RASAR som i alla kvällstidningsrubriker). jag vet att du vill göra nåt fint för din roomie vars snällhet är gränslös och du mest ger honom smutsig disk som tack, men den där idén om att fixa hans cykelpunka kanske inte håller eftersom attt den är låst. så då kan du ju ha det med dig när du hivar onödigheter i köket. han brukar ju svära när det trillar kartonger i huvudet som du sparar för att slå in julklappar i nästa jul.

-hej hej mig själv, okej, jag fixart. bara för dig! men sen tänker jag göra nåt som jag tycker är kul och gärna barnsligt. hade det varit nittiotal hade jag kanske busringt. men jag ska nog klä ut mig och ta posekort. ja! det ska jag göra!

-ska du? jag med i såfall, om det är okej?

-tack, du ställer alltid upp. så jag slipper skämmas.

-mm.





tick








fett långa dagar ibland. en bok i solen hade varit en stor sak.




gah.. ge mig.. cravings.. gah..








nina zanjani. tänk att helena bergström får hångla med henne när hon spelar selma.




lite smälta









ojoj farliga ögon och jag är så förutsägbar
snyggsnyggsnygg


väntan





sol





längtar efter solrus, älskar att ingen riktigt kan förstå hur mycket vi ska vakna och hela hela våren är kvar. jag ska ta hand om varje dag med vitsippor.


men nu är snön trotsig.






innan bristandet på brist i brist på








det verkar alltid vara dags att göra upp med sina jag eller som om jag inte är kvar i mig men rytm och dagsljus är en annan och fina färgbitarna i vit eldstad som tystar sprakande som för fin när alla håller andan håller upp händerna låter dem passera och förstår inte ritkigt vad som händer. en gång visade visare på hur man skulle bevara det egna. jag kom på ofta hur allt måste finnas. en skarp lukt i farkostens stillaplats minns jag nu! tidsklon tidsklon vi var barn bland vuxna jag vill ha vaknandet nu jag vill

små tyg









när jag älskade hennes skor på rader meloditapparna på krackelering säg använd kvällarna men jag var så full att jag inte kunde prata när hon aldrig log med sina hörlurar och första gångerna och täcket som aldrig ströp eller allt jag tror att jag förstår nu