ingridofsweden

nu tänker jag också på en påminnelse från mig själv.

och det överväldigande ofattbara får ingen blick för det gömmer sig i något smått. att andra tänker samma är, som vi sa om att tvivla är det sista om ologikens logiska, alltid kittlande.


vintern är borta ur mitt huvud. sömnen kom tillbaka. fokuseringen med den. resepeppen bor i andetagen och som ny musik att upptäcka, oändliga värld!